Ett kroppsarbetarjag, på en gång kollektivt och enskilt, jobbar med att rengöra en industriell grafitpulverugn. Denna scen inleder Johan Jönsons nya bok, den claude simonskt och thomas bernhardskt vindlande långdikten ProponeisiS. Texten härbärgerar en mängd skiftande skrifttyper som bryts upp av femton separata dikthäften, som inbladade i den större boken, vars totala omfång överskrider också internationella jämförelser.
ProponeisiS – zoembient växelverkansvers är skriven som ett post scriptum till Johan Jönsons alltjämt pågående författarskap.