Religionen är tillbaka på den politiska scenen. Det märks i Washington och Moskva, i Mellanöstern och till och med i Sverige. Varför har politiska ledare, efter år av sekularisering, åter börjat anamma religionen som politisk kraft? Och varför tycks det fungera?
Joel Halldorf menar att det hänger samman med att ideologierna förlorat sin attraktionskraft och politiken sina visioner. Luften har gått ur 1900-talets stora rörelser eftersom de tappat kontakt med det han kallar det heliga – något bortom uppdelningen mellan religiöst och sekulärt, som inte bara skänker livet mening utan också kan ge politiska rörelser kraft och riktning.
I Makten och det heliga analyserar Halldorf den religiösa våg som sveper över världspolitiken och frågar vad som driver den – och hur den kan hanteras.